Nordenskiöld

I Nordenskiölds fotspår

Under studietiden jobbade jag somrarna 1961-1965 med malmletning på Grönland för den danska firman Kryolitselskabet. Intresset för Grönland fördjupades med tiden och jag skaffade mig en del litteratur om ön, dess natur och historia. Då jag 2010 skulle hålla ett föredrag på Nordenskiöld-samfundet om “Malmletning på Grönland – i Nordenskiölds fotspår”, läste jag på nytt Adolf Erik Nordenskiölds rapport över Den Andra Dicksonska Expeditionen till Grönland 1883, publicerad 1885 i 5 häften med rikliga illustrationer och kartor, sammanlagt 546 sidor. Rapporten är synnerligen detaljerad och ger också ett omfattande bakgrundsmaterial. Bland illustrationerna, som till största delen är gjorda efter originalfotografier tagna under resan 1883 (!), fann jag ett antal bilder från lokaliteter, som jag har råkat besöka och fotografera cirka 80 år senare.

AEN_1883

Ivigtut

Nordenskiöld ankom i juni 1883 till gruvkolonin Ivigtut för att supplera proviant- och kolförråden från depoten som hade ställts till expeditionens förfogande. Sommaren 1961 tillbringade jag i Ivigtut-trakten och besökte gruvsamhället varje weekend.

AEN_IvigtutKoloni

AEN_IvigtutMine

Kryolitbrottet i Ivigtut 1961.

Kugnait-berget

Cirka 15 km mot väster från Ivigtut ligger det mycket markanta Kugnait-berget.
Nordenskiölds expedition hade fotograferat berget den 23.6.1883 och
jag fotograferade det midsommaraftonen 23.6.1961, precis på dagen 78 år senare.

AEN_Kugnait

På väg till Ivigtut med Kugnail-berget i bakgrunden 23.6.1961.

Julianehaab

Nordenskiöld stannade några dagar i Julianehaab i juni 1883 för att sköta om fartygets maskin. Jag låg en vecka på sjukhuset i Julianehaab (numera Qaqortoq) i juli 1962 på grund av en allvarlig mässlingsepidemi i området.

AEN_Julianehaab

På fisktorget i Julianehaab/Qaqortoq, juli 1962.

Brattalid

På sin återfärd i augusti 1883 besökte Nordenskiöld de gamla ruinerna efter vikingabosättningarna för närmare tusen år sedan nära Julianehaab. Han visades ruiner vid Igaliko som påstods vara Erik den Rödes gård Brattalid. Nordenskiöld var en aning skeptisk, med orsak, och försåg illustrationerna med texten “Det förmenta Brattahlid”. Det har senare påvisats att Brattalid låg vid Qassiarsuk, som jag besökte i augusti 1962 i samband med geologiska undersökningar i området.

AEN_Brattahlid

Erik den Rödes gård Brattalid i Qassiarsuk, augusti 1962.

Lersletten och Nordenskiöld-glaciären

Somrarna 1963 och 1964 arbetade jag i ett område söder om Disko-bukten och Egedesminde.
Huvudlägret låg vid Lersletten cirka 35 km från Sofias hamn och Nordenskiöld-glaciären
som vid klart väder skymtade vid horisonten i öster.

Nordenskiölds karta över Nordenskiöld-glaciären (till höger), Sofias hamn (i mitten) och Egedesminde (uppe till vänster).

Google Map över Nordenskiöld-glaciären (nere till höger), Lersletten lägret (i mitten) och Egedesminde/Ausiait/Aasiat (uppe till vänster).

Nordenskiöld-glaciären 1964.

Isklyftorna
Nordenskiöld beskriver detaljerat och med inlevelse förhållandena på inlandsisen med klyftor och floder.
Sommaren 1964 jobbade jag i ett område där man ibland kunde gina över en glaciär och titta ner i klyftorna.

AEN_Klyfta

Isklyfta i glaciären vid Inugpaitquat, juli 1964.

Vandringen över näset

Efter isvandringen på Nordenskiöld-glaciären delade Nordenskiöld upp expeditionen i två grupper för återfärden i augusti 1883. Den ena gruppen tog sig till Egedesminde med båt, medan den andra gruppen, med Nordenskiöld, tog sig landvägen över näset till Disko-bukten och via Ikamiut till Egedesminde. Sommaren 1963, 80 år senare, var det meningen att vår fältsäsong skulle avslutas med helikoptertransport av personal och utrustning till Egedesminde. På grund av problem med radioförbindelserna och kommunikationen kom aldrig helikoptern. Vid slutet av augusti måste vi ta med oss vad vi kunde och begav oss på en lång marsch till Disko-bukten och sedan med en fiskarbåt till Egedesminde. Vår rutt var ett tiotal km väster om Nordenskiölds.

AEN_Vandringen